Inför matchen mot AIK skrev jag att om vi skulle ha någon chans, så var vi tvungna att göra en felfri insats. Det gjorde vi inte. Vi bjöd AIK på alla tre målen. AIK har under den här säsongen visat upp ett stabilt försvarsspel, men i matchen mot var det svajigt där bak hos guld jagande AIK. Det var något som vi var på väg att utnyttja, men det hela sket sig då vårt försvarsspel var ännu sämre.
För er som läser det här vill inte jag framstå som någon gnällspik, men alla som jobbar runt om laget vet att detta är bara fakta och ingen gnäll eller påhitt. Jag återkommer till själva matchen strax.
Min dag inleddes på hemmaplan där ungarna var borta innan klockan åtta då skolan började. Själv satt jag och funderade kring matchen med en kopp kaffe. Vid tio tiden var jag på väg mot studion för att packa ihop utrustningen som skulle med. Efter en snabb lunch gick jag till Kopparvallen för att fixa det sista inför resan. Efter en genomgång började bussarna anlända till Kopparvallen. Tre bussar åkte mot Friends Arena i hopp om en seger.
På vägen blev det en del snack om matchen och matcherna som har varit. Även en del minnen från tidigare bortamatcherna återberättades för de som inte var med.
Med en halvtimme kvar till match anlände vi till slut vid arenan. Själv fick jag gå runt hela arenan för att hitta press ingången. På receptionen blev jag omhändetagen av kvinna som jobbade där. På vägen till TV-tornet talade hon om att hon höll på ÅFF ikväll och att hennes favorit spelare var Daniel Sjölund. När jag frågade hur det kom sig, sade hon att hon höll på Djurgården. Nu fattade jag ingeting och var tvungen att fråga hur det hela gick ihop sig.
Förklaringen var att AIK betala bra!
Med tio minuter kvar var jag på plats och allt fungerade som det skulle.
Den första halvleken bjöd på klara få målchanser. I den 22:a minuten bjöd vi hemmalaget på första målet. Martin Christensson slog en passning rakt på Nabil Bahoui. Bahoui kunde sedan ostört vägga sig igenom ett passivt försvar och med tur få in bollen bakom Henrik Gustavsson. Gustavsson räddade avslutet från Bahoui, men bollen studsade olyckligt på Bahoui och letade sig in i mål.
I den 36:e minuten fick vi ett jätte läge att kvittera. Henrik Gustavsson skickade upp bollen mot Imad Zatara. AIK-försvaret gick bort sig och Zatara kom helt fri med målvakten, men avslutet tog i stolpen.
Två minuter senare skapade vi nästa farlighet. Zatara lyfte bollen från vänstersidan och hittade Christensen sköt ur högerläge, men avslutet gick utanför den bortre stolpen.
I övrigt bjöd inte den första halvleken på mycket mer.
Det blev bättre fart i den andra halvleken och då framförallt på vårt spel. Erik Moberg ersatte Emmanuel Dogbe som gick starta matchen istället för avstängde Muhammed Abubakari. Med Moberg på plan fick vi kontroll på mitten.
I den 57:e minuten var Daniel Hallingström nära att kvittera, när han nickade Kristian Bergströms frispark strax utanför.
Tre minuter senare kom kvitteringen. Efter en AIK hörna ställde vi snabbt om. Daniel Sjölund spelade bollen ut på högersidan där Martin Christensen slog ett bra inlägg. Inne i straffområdet vräkte sig Imad Zatara fram och nickade in kvitteringen. Imad Zatara fick förtroende på topp istället för John Owoeri och han tackade verkligen för förtroendet.
Efter målet hade vi en bra period i matchen. AIK var illa ute och delar av publiken visade sitt missnöjde genom att bua ut sitt lag. Vi hade faktiskt AIK i gungning och där i TV-tornet kändes det riktigt bra. Känslan var att vi fick matchen dit vi ville. Ett missnöjd publik som innan matchen hade räknat in ”Tre lätta” poäng och ett lag som inte var i ballans.
Men så i den 68:e minuten bjöd vi återigen AIK på ett mål. Ett inlägg kom från högersidan. Våra försvarare titta på när Nabil Bahoui ostört rakade in 2-1 för AIK.
I den 70:e minuten kom Petrit Zhubi in och han låg bakom kvitteringen kom fem minuter från slutet. Daniel Sjölund lyfte bollen till Zhubi. Han slog ett bra inlägg från vänsterkanten och inne i boxen dök Ricardo Santos upp och nickade in 2-2.
I den 92:a minuten bjöd vi även på segermålet. Återigen missade vi i försvarsspelet och Goitom kunde helt omarkerad nicka in segermålet för AIK. När målet kom så kändes det som att jag ramlade igenom TV-tornet. Det kändes som att jag var i någon mörker som jag inte kunde ta mig ur. Så bittert och så jävla surt.
Efter slutsignalen packade jag ihop mina saker och gick till bussen. Det var glada AIK-are överallt och jag ville bara försvinna.
Vid tolv tiden var vi tillbaka i Åtvid och efter att ha lämnat in alla saker fick jag och min dotter skjuts hem, vilket var skönt. Väl hemma väntade en del arbete med redigering från matchen. Tur att man kan jobba hemma ibland.
Nu sitter jag och skriver det här samtidigt som sammandraget är på väg till Youtube kanalen. När det är klart ska jag försöka sova om det nu går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar