När ska skiten vända

Det här med uddamålsförluster börjar bli riktigt tröttsamt. Sjätte förlust med uddamålet! Hur länge ska det här fortsätta? Det var det jag undrade efter att domaren blåste av matchen mot Djurgården. 

Jag ska börja som vanligt från början. Dagen började på hemmaplan och efter en del personliga problem på hemmaplan kunde jag till slut koncentrera mig på mina uppgifter som jag hade framför mig.

Jag anlände till Kopparvallen runt 15-tiden. Tog hand om det jag skulle och redan vid 16-tiden var jag redo. Jag skulle ta hand om vår Meter Club precis som mot AIK. Som gästerna hade jag sportcheferna Bosse Andersson och Mats Karlsson. När gästerna kom så fick dessa ägna sig åt lite frågesport. Strax efter 18-tiden kom Karlsson och Andersson. Det hela flöt på bra och bandet som vi hyrde in för att spela skötte sig utmärkt. Jag blev rätt så nöjd med det hela och framförallt allt var bättre än i matchen mot AIK. Vi får se om det kommer några klagomål. 

Dessvärre fick jag även ägna mig åt saker som jag inte vill. Inför matchen mot Djurgården fick hörna att ett gäng killar var ute att komma till matchen för att ställa till det. Vi hade dock bra kontroll på det hela och samarbete mellan Kopparslagarna, ordningsvakter och polisen fungerade utmärkt. Dessa killar kom till läktaren och i samråd med mina styrelsemedlemmar valde jag att ställa mig klacken istället för att filma matchen. 

Som sagt samarbete fungerade bra och det hela gick lugnt till när vi sedan summerade kvällen. 

Känslan inför matchen mot Djurgården var god. Trots att vi kom till matchen med förslut i ryggen så visste jag att vi hade bra chans att såra Djurgården. Djurgården hade inför matchen fyra raka segrar men vi hade hittat svagheter i deras spel. Det gällde nu bara att alla höll sig till planen. 

Matchen började bra. Vi hade bra kontroll på Djurgårdens styrkor, det vill säga Haris Radetinac och Tim Björkström som brukar ligga bakom det mesta i Djurgården. I den nionde minuten var vi ytterst nära att ta ledningen. Victor Sköld spelade in bollen från högersidan och John Owoeri fick ett bra läge men missade dessvärre bollen. 

Djurgården skapade sin första farlighet i den 26:e minuten när Nyasha Mushekwi nickade, men Gustavsson i målet räddade. Efter det började vi tappa i vårt defensivaspel. Plötsligt kunde Djurgården komma runt på kanterna och vi tappade tråden som vi hade inför den här matchen. Radetinac kom in i matchen och började få ytor att jobba i. 

I den 28:e minuten blev vi straffade. Radetinac spelade in bollen från kanten. Vi tappade markeringen på flera Djurgårdare och Mushekwi nickade ner bollen till Daniel Berntsen som helt omarkerad klippte in 0-1. 

Fyra minuter senare var det nära kvittering. Sköld satte press på Kenneth Höge som spelade bollen rakt på Owoeri som fick öppet mål, men i sista stund lyckades Omar Colley rädda på mållinjen. 

Underläge i halvtid och känslan var ändå att vi skulle kunna vända på det här. Stundtals när vi satte press på Djurgården visade man upp osäkerhet inte minst i backlinjen. 

Direkt i inledningen av den andra halvleken kom kvitteringen. Efter en lång anfall kom bollen till Kristian Bergström som via en Djurgårdare fick in bollen. 

Nu kändes det som att vi var riktigt på gång. Vi tryckte ner Djurgården som fick svårt att hitta rätt i försvarsspelet. I den 53:e minuten kom Owoeri till avslut, men bollen smet utanför. Mitt i det hela stack Djurgården upp med ett par farliga lägen, men Henrik Gustavsson höll oss kvar i matchen. Här kändes det som att vårt försvarsspel började fuska igen i arbetet framför det egna straffområdet. 

Mitt i Djurgårdens fina period kom ledningsmålet. Den kom i den 62:a minuten. Bergström svarade för en mycket fin framspelning till Owoeri som löpte ifrån och chippade bollen över målvakten. Nu kändes det ännu bättre. Målet kom precis på det sättet som vi sa att vi kunde såra Djurgården. Dessvärre kvitterade Djurgården omgående. Ännu en gång var det backlinjen som stod och sov. Radetinac fick slå ett inlägg helt utan någon press på sig och inne i straffområdet glömdes Mushekwi bort som nickade in kvitteringen. 

Efter det stod matchen och vägde, precis som så många gånger förut den här säsongen. Ammar Ahmed var nära att ge oss ledningen på nytt, men målvakten räddade hans distansskott. I den 85:e minuten kom kallduschen. Djurgården anföll och Radetinac tog plats centralt. Det öppnade upp för Björkström som utan markering slog ett inlägg. Inne i straffområdet tappade vi markeringen på nytt och Mushekwi nickade in 3-2 för Djurgården. 

Jag var hur sur som helst. Det var just det här som vi visade på bilderna för killarna. Jag tror att vi visade fyra-fem identiska klipp hur Djurgården brukar skapa chanser. Trots det så går vi bort oss och släpper in målet som fäller oss. 

När domaren blåste av matchen kändes jag tomhet. Trots det var jag tvungen att lägga mina känslor åt sidan för att kunna göra några intervjuer för Fotbollskanalen. Det blev tre snabba intervjuer för att sedan dra igång presskonferensen. 

Efter det var det bara att sätta sig ner och redigera ihop sammandraget och fixa analysbilder till genomgången. 

På grund av vissa personliga problem fick jag göra det hela på hemmaplan. Blev klart med det hela runt fem tiden. Någon sömn blev det inte. Istället väckte jag barnen för att ta dom till skolan och direkt efter väntade personalmöte på Kopparvallen. Efter det genomgång med laget.

Det sura känslan från matchen igår finns kvar.

Det känns givetvis surt att förlora ännu en match med uddamålet, men det som känns ännu surare är att vi visade för laget vad vi skulle undvika i det här matchen och just faller vi på det. 

Hur som helst. Nu i nästa omgång väntar Örebro och det gäller nu att snabbt komma upp på fötter igen. Vi spelar bra, men som jag skrivit tidigare vi straffar för jävla hårt. 

Det var allt från min sida för den här gången. Ta hand om varandra för att det är en hård värld vi lever i.