Tänkte jag skulle skriva lite tankar om gårdagens derby mellan AIK och Djurgården.
Tänkte börja med klackarnas TIFO. Jag måste säga att jag var lite besviken. Visst var inramningen bra, men inte i samma klass som tidigare. Matchen tillhörde AIK från början till slut tycker jag, men Djurgården snodde med sig en poäng i alla fall.
Det beror mest på att AIK:s försvar inte alls är bra eller på något sätt stabilt. Vi som följer Allsvenskan är vana att se något helt annat vad det gäller AIK. Lagets defensiv har under senaste åren varit otroligt bra, men inte i år. Jag har skrivit det tidigare och det är lite konstigt att Andreas Alm inte rättat till problemen som finns. Jag menar det började ju redan på försäsongen.
Igår fick AIK drömstart när den på nytt födde Kennedy Igboananike höll sig framme och stötte in 1-0. Igboananike som alla vet var utfryst förra året i Djurgården. Trots det så visade han respekt mot sitt gamla klubb och valde att inte fira målet. Efter det var det spel mot ett mål. AIK pressade på och Djurgården fick försvara sig. AIK borde ha gjort flera mål i den första halvleken och avgjort matchen. Istället åt sig Djurgården in i matchen och den andra delen av första halvleken var jämn.
I början på den andra kvitterade Djurgården genom Amadou Jawo. Efter det valde Djurgården att försvara en poäng laget hade och det lyckades man med.
Efter förlusten mot oss (Åtvidaberg) har laget nu vunnit två matcher och spelat en oavgjord. Kanske är Djurgården på rätt väg, men faran är inte över ännu.
Det var lite om derbyt igår. Idag väntar match mot Mjällby för mitt Åtvidaberg. Jag var på träningen igår och det såg bra ut. Spelarna ser ut att ha kommit över förlusten mot Norrköping. Själv ser jag inte fram emot matchen. Det är helt enkelt för kort tid för att kunna ladda om som supporter efter en svidande förslut.
Det är klart att om vi vinner mot Mjällby så kommer jag att glömma bort förlusten mot Norrköping. Blir det förlust så blir det givetvis ännu tyngre än vad det redan är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar